Allt är så olika i våra världar så det är ett rent under att vårt arbete fortgår ens tänker jag ibland.

På Bristol har vi några små kanaler som leder bort vattnet som används.De har vart där sedan skolan stod färdig och det borde inte vara några konstigheter med det. Men helt plötsligt så är det ingen självklarhet längre....

Vi bygger en mur och en grind och ett nytt utekök och helt plötsligt så sticker det i ögonen på mannen som äger marken bredvid Bristol  där kanalerna går och helt plötsligt ska han ha pengar.

1800$...det är i runda slängar 17.000 svenska kronor. Hallååååå!! Vilken planet kommer han ifrån?

Lika stor chans att det snöar i Uganda lika stor chans är det att vi kommer att betala den grannen 17.000 kr.

Det kommer inte att hända. Men nåt måste vi göra såklart för just nu är det översvämning utanför Bristols grindar. Eddie har startat det arbetet som vi i nuläget inte riktigt ser vad det kommer att leda men han har kontroll iallafall och det är det som räknas.

 

 

Det är frustrerande att veta att vår närvaro inte bara är en fördel för Eddie utan att vi också ger honom ganska stora problem emellanåt genom vår blotta närvaro.Tänka att vi faktiskt inte kan hjälpa honom utan att det påverkar honom negativt också.Att han tycker det är värt det, det vet vi för det säger han alltid men ändå...

De stackars pengarna som han drar in och har att röra sig med är en droppe i havet av vad han verkligen skulle behöva och att lägga det på onödiga saker känns tämligen frustrerande för honom skulle jag tro.

 

Nåväl....skitgrannen kan fetglömma pengarna iallafall så ska vi nog lösa det här på nåt vis för det brukar vi ju göra.Sådetså.