Mitt i alla förberedelser så har vi nånstans inte gett upp kampen om att få hit Eddie och Sam. Avslaget vi fick förra året på deras VISA ansökan var ett rejält slag i magen och vi har förstått att det kommer att krävas oerhört mycket av oss om det nånsin ska bli bli ett besök för dem här. Vi hoppas såklart på det ännu och vi kommer att ansöka igen,men på ett lite annorlunda vis.

 

När vi fick avslaget i maj så valde jag att resa ner till dem istället.Jag kände att Sam framför allt tappade tron på livet och jag hade svårt att hantera det här hemifrån.Så jag åkte med huvudanledningen att dels ge Sam sin tro tillbaka men också för att besöka ambassaden som gett sitt solklara nej,den Norska. Det är dom som håller i VISA besluten för Sverige....knäppt och helt ologiskt om ni frågar mig.

Jag tog Sam med mig och vi lade ett par dagar på både Svenska och Norska ambassaden för att se om vi kunde bringa lite klarhet i allt. Vi fick lite tips med oss om hur vi skulle kunna ansöka nästa gång och nu är det dags igen...

 

Vi kommer inte att skicka ner ansökningarna den här gången utan vi kommer att överlämna dem personligen till den Norska ambassaden Jennie,Eddie,jag och Sam nu när vi kommer ner. Vi kommer att skriva ihop hur vårt arbete sett ut sedan 2008 fram till idag och sen kommer vi att hålla alla tummar vi har för att dom tror på oss och vårt arbete. Av förklarliga skäl så känns det inte som en självklarhet att dom kommer att göra det men vi måste ändå försöka en gång till och nu vill det till att vi skriver bättre än aldrig förr...