Helt plötsligt så sitter jag här och är helt blank i huvudet.Jag vet inte vad jag ska skriva.Jag har en ledig dag som inte alls är ledig för jag ska iväg på jobbgrejer ändå några timmar mitt på dan.Jag har mina killar hos mig och det är skönt att ha lite liv och rörelse hemma,det är tyst när man är själv och alla saker står på sin plats hela tiden för ingen flyttar på dem.När dom kommer fylls både hemmet och jag med mer liv.

 

Just nu går tankarna mycket på hur det kommer kännas att vara borta en hel månad i Uganda.Det har liksom kommit ytterligare en liten människa som flyttat in i hjärtat och fastän hon klarar alldeles utmärkt att vara utan mig så vet inte jag hur det kommer att kännas att vara utan henne så lång tid.Idén kändes bra innan hon kom men då hade jag ingen aning om hur det skulle kännas när hon väl var här.

Men i uganda finns det 400 ungar som behöver få känna lite kärlek också.Eddie är där och Mama Big och så Sam.

Dom älskar jag ju med.Så det är med enorma tvetydiga känslor jag kommer att ge mig iväg den här gången och känslan av att jag verkligen lever i 2 världar har aldrig någonsin varit såhär stark.

 

 

Anna