Jag ser på reklam att det är dags för programmet på TV4 igen En resa för livet. Jag tittade inte på det förra året för att jag blir arg. Arg för att jag vet vad som ofta händer när tv-teamen har åkt där ifrån.När vi alla gråtit klart för allt elände som finns i världen och det i sista änden inte förändrats ett endaste skit när alla åkt hem.

Jag blir upprörd och jag vill inte bli det.

 

Jennie sa till mig lite senare att jag borde titta på det iallafall för att det ändå är precis det här vi gör fast på ett annorlunda sätt.Så jag tittade...och jag ändrade mig lite.

Jag ändrade inte min uppfattning om att för mycket återgår till det vanliga när programmen slutar sändas men jag såg också att det antagligen iallafall gjorde skillnad för någon av dem.Nån av alla de människorna som dom visade och som fick chansen att visa vem dom är.Nån som blev lyssnad på och vars historia berörde ett helt land.

Gjorde det skillnad iallafall för nån utav alla dem så var kanske programmet värt det ändå.

 

 

Jag kommer aldrig förstå eller acceptera att cheferna på de olika hjälporganisationerna lyfter de lönerna som de gör för det är helt orimligt och inte okej nånstans,men för varje gång som nån mer människa ser att våran värld inte är den enda då blir jag vansinnigt tacksam ändå,vi måste vara fler som förstår det om vi inte ska stå ensamma kvar här till slut.