Tänk att inte ha någon? Att inte veta att det alltid finns nån som står bakom dig oavsett vad som händer.

Att dom som finns där är kompisar som har precis lika lite som du själv har.Dom skulle visserligen kanske ställa upp för dig om nåt hände men dom har precis lika dåliga förutsättningar som du själv har.Just det är verkligheten för otroligt många unga i Uganda och världen över.

 

 

Så ofta som jag kan och hinner så följer jag med Sam på jobb när jag är nere i Uganda.Det är väldigt roligt att se honom jobba och jag kan också vara en orsak till att fler jobb dyker upp så det har många fördelar med att jag är med.

Jag är (faktiskt) ganska blyg av mig vilket inte många vet och jag blir ofta ganska tyst i sällskap som jag inte känner,framför allt om språket inte är mitt eget.Så blir ju också fallet såklart när jag träffar dem som Sam jobbar med och de som är hans vänner.Tills jag träffade Emmanuel,också kallad Emma.

Han är på riktigt inte klok och i hans sällskap så skrattar alla.Oavsett om han pratar luganda och jag inte fattar ett uns så skrattar man bara av att se honom,och man blir glad ända långt inne.

Men Emma är en utav dem som inte har någon.

Att leva i Uganda är inte lätt,att vara ung i Uganda är ännu värre.För att ens överleva så delar Emma rum med 4 andra som är i ganska samma situation som han.Alla är extremt fattiga men dom andra har familjer till skillnad från honom.

 

 

I Uganda så måste du ha ett ID kort som visar vem du är.Du måste alltid kunna visa upp det.Om du inte har det så har polisen rätt att arrestera dig oavsett när och oavsett om du inte har gjort något alls.Och just det här hände en natt hos killarna.Polisen gick in i deras rum där dom alla 5 låg och sov och bad om Id korten som alla 5 saknade.Alla 5 arresterades omedelbart och blev bortförda.För att bli släppta krävdes 100.000 ugandiska shilling,ca 300 svenska kronor.

Fatta summan för en fattig människa....

4 av dem hade släktingar som till slut efter några dagar kunde få ut sina anhållna,en utav dem hade det inte och han fick bli kvar,det gick inte att lösa,Emma.Han fördes bort och blev satt i fängelse och när jag kom dit i Juni så hade han suttit inne i drygt en vecka.För att få ut honom var summan nu höjd till 250.000 shilling,750 kr.

Den 8 juli skulle han upp i rätten igen och betalades det inte för han då så skulle det bli fängelse för honom i 6-12 månader...orsak:För att han fanns till.

 

 

Naturligtvis kan jag inte se på.Jag och Sam pratade om det och jag frågade hur han ställde sig till att jag betalar för att få ut Emma.Sam satte bara händerna framför ansiktet och sa stilla att du anar inte vad du gör för oss.... Jag önskar du förstod.

 

Jag lämnade Uganda den 5 juli och 3 dagar senare kunde Sam ta sig till rätten och hämta ut en medtagen men mycket lycklig Emma.Jag hade skrivit ett par rader till honom och jag vet att han aldrig kommer att glömma.

Med i kuvertet fanns också pengar för att skaffa det där Id kortet som ska rädda honom från att det händer igen.

1000 kronor kostade det mig att ge Emma livet tillbaka.12 månader i ett Ugandiskt fängelse överlever inte alla.

Och även om jag aldrig träffar Emma igen så är det mina mest väl spenderade pengar på väldigt,väldigt länge.

                                                                                         Anna