Jag hörde orden flera gånger igår och jag minns att jag själv sagt det till mina barn när dom var små. Nu kan jag med handen på hjärtat säga att mina barn gjorde hemskt mycket fula saker när dom var små....Jag ber om ursäkt men det är faktiskt sant. (sorry Linnéa,Hampus och Elias) Att sakerna inte var särskilt fina betyder inte att jag inte tyckte om att få dem eller att de inte fick en plats i vårt hem för det fick de såklart och jag var stolt över mina barns kreativitet....

 

 

Vad som får mig att tänka efter en dag som igår är att alla fina barn här har nåt som våra barn i Uganda saknar.

Föräldrar som bryr sig om dem.Föräldrar som ser dem,älskar dem och tycker att det just deras barn har gjort är finast och bäst i världen fastän dom kanske har gjort en lampett i form av en hallonbuske....

 

Jag önskar så att våra barn där hade fått pyssla också och att nån sa att just dom var bäst. Det borde ju inte bara vardag för barnen här utan för varenda unge precis överallt i vår värld.