Ibland blir det inte alls som man tänkt sig.
Idén med dörrkransarna kom från Jennies mamma och vi var såklart för det direkt,det kändes bra helt enkelt.
Vad vi inte räknat med var att det skulle bli så stort intresse för det.Tanken var att vi kanske skulle kunna få ut 15-20 kransar till närmsta familjen och några jobbarkompisar men det blev som sagt lite större.
44 (!) kransar och dörrhjärtan blev det och fantastiska 11.000 kr rakt in på kontot till Bristolbarnen!
Jennies mamma och Jennie är de som dragit största lasset men med god hjälp av Jennies svärmor Ingela.
Det har varit hektiska veckor för dem och dom har drömt om kransar tillochmed! Men nu är det klart och jag som inte varit med och jobbat med dem nästan nåt känner såklart att det var värt det! Och när summan blev så grym som den blev och med massor av folk som la mer pengar än vad vi satt som pris så vet jag att också Jennie och Berith tycker det var värt varenda minut dom lagt på kransarna flera gånger om.
Nu när jag kliver innanför dörren hem till mig och ser det där hjärtat som hänger där så går mina tankar till barnen
och det känns så otroligt bra inuti,Vi hoppas att ni också känner det...att ni har gjort skillnad i världen.
Så vårt allra varmaste tack för att ni hjälper och tror på det vi gör,det betyder allt.
Och Berith....tack för idén och för att du är du.
Anna och Jennie
Kommentarer
Trackback