Vissa dagar vill jag bara stänga ögonen och inte se mer.Jag vill stänga hjärtat för att slippa känna och jag vill låtsas att jag inte hör.Inget av det fungerar,för jag har redan försökt så många gånger.

Allting rullar på mer än vad vi nånsin kunnat önska men det handlar om så mycket för oss.

Så många människor som kommit att betyda mer än vad vi trodde var möjligt och bara vetskapen om att dom sliter så illa varenda dag kan få en ur balans.

I huvudet vet jag och jag kan acceptera att vi aldrig kommer att klara dem alla,men hjärtat säger nåt helt annat,och jag får inte alls ihop dem.

Jag tänker på det livet jag har fått,jag känner mig tacksam och jag ber inte om ursäkt för det men jag önskar så att jag kunnat låta fler ta del av det jag har och slippa det dom går igenom i Uganda,och jag önskar att jag ibland slapp se,höra och känna så mycket.