Så har vi kommit till det vi längtat efter så länge nu.Inatt ger vi oss iväg till Uganda igen.

Känslan när man sätter sig på planet är den allra bästa för då vi inte göra mer än att bara vara och se framåt och göra det allra bästa av den tiden vi har. 30 (!) stora resväskor är packade och maxade med saker,12 st handbagage och ytterligare 12 ryggsäckar är det som vi ska ta med oss ner.Lite lättare packning för mig och Jennie som ju bara är 2 som reser,på söndag för de andra 10 är det betydligt mer som ska hållas koll på.

Hur vi ska transportera alla väskorna från flygplatsen till hotellet blir en senare gåta för mig och Jennie att lösa....

 

Jag har haft en kväll med mina egna älskade ungar och det lilla barnbarnet som tagit mig så fullständigt med storm.

Det går inte ett beskriva känslan av att hon finns.

Jag har henne nära och hon ger mig energi som jag så väl behöver.

Hon har mitt hjärta i sin hand och i tysthet lovar jag henne att alltid älska och finnas där för henne.Alltid.