Packning,Visum och hjärtlig galenskap

Igår efter jag jobbat klart så körde jag direkt till Jennie för att checka av hur vi ligger till i packningen.Vi ligger bra till men det är fortfarande ett par väskor öppna och Jennie har faktiskt lite rörigt hemma ännu.Hon har dragit ett stort lass med packningen den här gången och det känns lite taskigt.Jag har ju såklart varit med men både grovgörat innan och efter själva packningen har Jennie gjort på sina lediga stunder.Det blir så när man har det hemma.Är man den som gör det så känns det okej och inte så farligt men när man är den som står bredvid och inte riktigt kan göra det där småpillet vid små överblivna stunder så får man lite dåligt samvete, men hon har gjort det grymt bra och nånstans vet vi att det är såhär det blir.
 
Annars flyter det mesta på..ja förutom nyheten då att man numera ska söka visum på nätet innan man kommer dit.Jätteenkelt och superbra kan tyckas förutom den lilla detaljen att man ska bifoga ett separet passfoto och ja..hur många såna får man nuförtiden här i Sverige?Just det,inte ett enda eftersom vi tar kort på polisstationen och så var det bra med det.Det lustiga i det hela är att 3 av 12 visum gick igenom utan fotot men sen var det stopp.Så 3 stycken har och resten får söka på flygplatsen i vanlig ordning.Onödigt att ändra på nåt som funkar i ett U-land kan jag känna just nu....
 
3 dagar har vi kvar nu innan vi åker.Jag har 2 dagar kvar att jobba,och Jennie antagligen ännu en.Men sen så sätter vi oss på planet Jennie och jag ensamma för första gången sedan projektet startade för oss.
Vi jobbar,upplever Kampala lite och hänger med ungar innan vi på nästa söndag åker till flygplatsen och hämtar övriga 10.
Av dem 10 har 4 aldrig tidigare varit på Bristol så det ska bli spännande att se vad dom tycker om dårskapet som råder då vita invarderar skolan...Jag vet att det kommer bli alldeles underbart,precis som alltid.
 
 
Anna
 
 
 

Kommentarer
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0