Jag kan inte förstå fullt ut..
Ta en titt bakom det uppenbara som korten visar....
En liten flicka som med största sannolikhet har ont i huvudet...En famn är egentligen det hon vill ha.
Felicia sätter sig ner och tar emot henne på det mest självklara sättet,och det visar så mycket av det vi gör när vi är på plats.Pengar i all ära men närheten till barnen,de famnar vi kan erbjuda,de öron som kan lyssna och de ögon som kan se dem råder inga pengar i världen på...
Hon får det hon vill ha.Närheten till en vuxen människa som ger allt vad hon har.
Dom är inte bortskämda med det där barnen på Bristol,barnen i Uganda eller barnen i Afrika i stort skulle jag tro.Vi som vuxna har så mycket att ge men där väljer dom en annan väg med sina barn än vad vi gör.
Kanske på både gott och ont.
Ibland förstår jag deras tanke när man lämnar bort sitt barn på boardingschool (att man bor på sin skola) eller till en släkting för vet man att man inte har råd att mätta sitt barn och ge dem det dom behöver så innefattar det ju ändå nån form av kärlek att låta dem vara nån annanstans.
Man önskar isåfall kanske mer att dom aldrig skaffat dem från första början.
Men det är deras värld och jag kommer aldrig till fullo att förstå den även om jag envisas med att tro att Uganda ändå varit mitt hem i ett liv jag tidigare hade.
♥
Anna
Kommentarer
Trackback
