Malarian är tillbaka igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. Jag vet hur han mår och jag vet att det handlar om ganska lite tid för att få hjälp för att hans liv inte ska vara över.Jag vill inte att han ska vara borta men ändå finns tanken där så ofta att just han inte kommer att bli särskilt gammal.Injektioner i massor,vila samt litervis med dricka är det som kommer hjälpa till att få han på benen igen.

 

Galet trött på att livet gör som det själv vill samtidigt är jag glad att veta att man inte är den som ensam står med besluten för allt som ska ske och framför allt att man inte vet vad livet tänker erbjuda en.

Hade man vetat det hade man antagligen blivit fullständigt galen.