Jag kör hemåt och jag har lämnat mitt hjärta på ännu ett ställe.Inte långt borta men inte alldeles intill heller.

Alltid en familj men på olika ställen och på olika vägar. Människor som tillkommer som gör familjen större och hjärtat växer utan att delas.Att se dem lyckliga gör mig lycklig.

 

Nån annanstans finns en familj till. Inga blodsband som håller oss samman men en kärlek som inte betyder mindre fast den är annorlunda.Vägar som korsades helt otippat och som sedan ledde till andra människor som också fick rymmas i det växande odelade hjärtat.

 

Jag föddes här i Sverige till den jag är just nu,men att jag aldrig skulle ha levt i Afrika i ett tidigare liv det är inte möjligt.

Mina världar är lika självklara båda två och en dag önskar jag att jag får veta vem jag var då.

Att åka bort och komma hem och sen åka hem och komma hem det är en underlig känsla men för mig är det så.