Jag har sagt det innan och jag säger det igen...jag undrar så hur livet hade sett ut om inte det här med Uganda hade kommit.Var hade man lagt all den tiden,alla tankar,all oro och all glädje? Hade jag rest lika ofta fast till helt andra platser? Hade jag brytt mig om att världen var orättvis eller hade jag ens uppskattat att jag är en av de lyckligt lottade i världen?

 

Nu står jag inför min femtonde...eller kanske sextonde resa till Uganda.Innan vi reser ner allihopa i mars så kommer jag att resa ner ensam i januari för att kolla av bygget.Jag kommer att ha ca 6 veckor hemma mellan resorna och det är minst sagt en rekordkort tid.Det kommer att vara 2 väldigt olika resor,båda två lika uppskattade fast på olika sätt.Jag har absolut lärt mig att uppskatta min ensamhet också vilket jag är tacksam för eftersom inget av sätten att resa vållar några större problem.

Nu längtar jag bara ner...Det har varit långa veckor sedan vi var nere i oktober.

Ibland flyger tiden,ibland står den bara still,som nu.