Jag tror ingen,oavsett hur mycket vi än försöker förklara,förstår på riktigt vad vi går igenom i vårt arbete för barnen på Bristol tillsammans med Eddie. Vi har på nåt vis inget behov heller av det längre att nån ska förstå det riktigt på djupet för att vi vet att det är svårt att göra det.

 

Men så kommer det där....Någon som önskat en låt på vår radiostation,Radio Halland med en hälsning till oss och för vårt arbete för Ugandas barn.Med ens så sprutar tårarna och allt spelas upp för vårt inre.Barnen,slitet och den kärleken vi känner för dem.Viljan att förändra deras liv och vetskapen om att vi har ett nästintill omöjligt jobb att lyckas fullt ut.

Men ändå...Vi finns nu och vi har massvis av folk med oss som tror på det vi gör.

Idag var det moster Lisbeth som gav oss styrkan att orka lite till med en sång som för oss säger allt <3

 

                                  

 

 

 

                                                                                  Anna och Jennie