Med ens så slår det mig så tydligt att våra ungar har vi bara till låns.Vi har turen att få dem till oss,vi har lyckan att få lära dem det vi kan och vara med dem all den tid vi har.Vi ser dem utvecklas och växa och så en dag så är dom klara att stå på egna ben.Då ska man också finnas fast bara på håll.

Vi städar i huset där min unge ska bo.Där hans egna liv ska starta inom det allra närmsta på det sättet som han önskar leva det.

Det där lilla huset som andas Hampus och som redan innan han ens flyttat dit är en del av honom och hans historia.

Hans första egna hem,det är stort.

 

 

Anna