Väldigt sällan så reagerar jag på vad folk säger och inte särskilt ofta berättar vi sjävlmant längre vad vi håller på med,för det behövs inte.Men så idag så var jag iväg en sväng och så var det en som stod med en insamling till en organisation och undrade om jag ville skänka en hundring. Jag tackade nej av den enkla anledningen att jag helt enkelt inte ville. Då säger människan....100 spänn av din semesterkassa,drabbar det dig eller?

Jag känner att blodet rusar i huvudet och säger snabbt till mig själv att det här nickot vet ju inte vad ni gör.

Lika snabbt kommer nästa tanke att oavsett det så säger man faktiskt inte så.

 

 

Jajaja det är klart får jag till svar,jag skämtade bara lite....

 

Inuti mig känner jag att det var ett väldigt inte alls roligt skämt.Ingen har ju skyldighet att skänka pengar till nån annan.

Och man kanske ska tänka till lite innan man ber om hjälp.

Iallafall blev det ingen hundring dit,inte idag och det kommer inte bli det en annan dag heller. Sådetså.