Hemmagjorda kanelbullar med hemmakokt flädersaft,egenplockade jordgubbar och hemmarullade köttbullar,fräscha dadelbollar,såklart hemmagjorda,hemmagjord brunsås och hemmagjort,hemmagjort och hemmagjort. Varför undrar jag,är det så vansinnigt viktigt att beätta att man har gjort sakerna hemma....? Är man bättre då än om man köper frysta kanelbullar eller köper dom på bageriet? Är man en finare människa om man äter hemmarullade köttbullar än Mamma Scans?

 

 

Jag är säkert ute lite på hal is nu men jag förstår verkligen inte varför man måste berätta att man gjort sakerna hemma...

Tänk om nån jobbar asamycket och har 2 små barn som hon eller han lägger all sin lediga tid på och så måste den känna sig lite lite sämre för att dom ungarna får köpt blandsaft från ICA.

Kanske är det lätt att säga att dom inte behöver bry sig men det kanske inte är så lätt alltid att inte göra det. Kanske gnager det där dåliga samvetet i dem att man inte riktigt räcker till så som man  önskat och att då se att "alla andra" hinner,kan och gör så kan det hända att det gör lite ont,och det kan jag förstå.

 

När mina barn var små,och jag själv var liten så var det aldrig nån som sa att det var hemmagjort vad jag vill minnas för det var så man gjorde då.Men nu är det som att det har blivit nån tävling i mest hemmagjorda saker.

Tur jag inte är med och tävlar för jag hade sannerligen inte vunnit.