När man har haft turen i livet som jag att få barn utan att direkt behöva kämpa för dem så är det lätt att man tänker att det är så för alla.Att barn på nåt vis är en självklarhet.Så är det ju inte har man insett när man blivit lite äldre.

En del människor har en extrem lång väg för att få det där lilla barnet i sin famn andra får det aldrig för att man helt enkelt inte orkar ta sig igenom det som krävs efter alla år av slit som man kanske redan har haft innan.

 

När jag nu efter alla år i Afrika ser hur många ovälkomna barn det föds bara där så får jag ändå lite ont i magen.

Så många människor det finns som inget hellre vill än att få bli kallade mamma eller pappa och så många barn det finns som inget hellre vill än att få säga det till någon.

 

 

Dessa blodsband som så många pratar om men som inte betyder något alls därför att älskar man så älskar man....Vi väljer inte vem,hur eller när.

Kärleken till ett barn eller till en annan människa är ingen självklarhet för alla,men den finns där och vi styr inte över det.

Så stora är vi inte i världen.