Naturligtvis önskar vi att vi kunnat säga att på Bristol finns det minsann inga bekymmer,problem eller konstigheter.Det hade varit toppen att kunna säga det...men naturligvis är det inte så,för dom finns helt klart.

 

När flickorna blir för stora så vill Eddie helst inte ha dem hos sig på skolan alls.Han hjälper dem hellre på håll.Pojkar blir ett stort intresse för dem och utgången av det kan ni lätt räkna ut själva...

Pojkarna å sin sida som blir för stora är ju således också dem ett problem eftersom dom är precis lika intresserade av tjejer...Och fastän dom är stora nog så går det ändå inte ha dem springande utanför grindarna hursomhelst för Eddie har trots allt ansvar för dem.Men....testa att hålla koll på 20-25 tonåringar utan att dom ställer till problem....Omöjligt. Sätt sen ihop dem med 150 småungar så har vi allt annat än lugn och ro.

Alla lite rastlösa,olika sovtider,rutiner och behov och så vidare.

 

Nu fann dom en lösning på detta som vi tror kommer funka mycket bättre. Bakom huvudbyggnaden på Bristol fast fortfarande innanför murarna huserar numera våra stora killar. I huset med fönster så bor dom runt 18-19 st och i den andra byggnaden kanske 3-4. Trångt som tusan såklart men så skönt för dem att få ett eget litet crib!

Dom var väldigt nöjda själva helt klart.

 

 

Och är det detta som kallas datarum...? Dom ser iallafall inte ut att funka särskilt bra....

 

 

Anna