Det där med att skriva är faktiskt inte alltid så lätt.Man skriver som man skriver och det kan inte passa alla.

Bloggen skulle handla om Bristols barn och livet kring det men sedan jag ensam är den som skriver så har mitt eget också blandats in till en viss del.Kanske för att det är så det ser ut,liven går hand i hand.

Att jag skulle kunna skriva om någon av de andras upplevelser är ju en total omöjlighet för trots att vi delar samma upplevelse så upplever vi inte det på samma sätt alls.

Mina erfarenheter gör att jag ser det på ett sätt,Jennie på sitt och nån annan på sitt vis.Ibland är det likt,men ibland är det som att vi inte ens sett samma sak.

 

Vår tanke var att fler än jag skulle ha delat med sig av livet kring Bristol men det passar inte alla att skriva, lika lite som det passar alla att läsa,idrotta,baka eller nåt annat.

Min önskan hade varit såklart att jag kunnat ge alla det dom vill läsa om, på ett sätt som får alla att fastna och vilja veta mer, men jag har gett upp den tanken.Jag vet bara detta,på just det här viset.