Nu ska barnen ha börjat komma tillbaka på Bristol efter lovet.Delade känslor inför det har man för vi vet hur många av dem gråter otöstligt de första dagarna av längtan hem.Jag har sett det och jag har suttit med de barnen och jag gick själv lika sönder för att jag inte kunde ge dem de dom ville ha. Allt det där lägger sig efter några dagar men det hjälper inte när man har dem i famnen och tårarna inte kan sluta rinna.

Att vara 5 år och få tröst av en som är 8 är kanske inte riktigt det man behöver egentligen...