Nätter blir till dagar och så rullar det på i en evinnerlig fart.Om jag hade vetat att jag på 3 dagar skulle få en ny lägenhet och flytta under de samma 3 dagarna mitt under den mest hektiska sommarmånaden på jobbet så hade jag antagligen lagt mig ner och dött.Nu visste jag inte det men det behövde göras för att min unge och hennes lilla växande familj behövde min lägenhet bättre och då är ingenting varken svårt eller jobbigt.

Jag har efter massor av år äntligen förstått att mitt hemma är där jag är,och väggarna runt mig kan ändras utan att det vänder upp och ner på hela min värld så som det gjorde förr. Då var det en känslomässig bit som var skitjobbig för mig och jag följde ovilligt med dit livet förde mig,nu kan jag följa efter och känna att det finns en mening i allt jag gör och utsätts för.Jag växer inuti och jag lär mig.

 

Jag tar inte livet på största allvar längre utan försöker förstå att det finns nåt mycket större än jag som är med och styr över det också.Skönt att veta egentligen.Nu har jag 4 nya väggar att hitta mitt vardagsliv i och vetskapen om att några utav dem jag älskar mest bor där jag hittade mig själv igen känns som en fin gåva att ge dem.

I de där väggarna sitter det massvis utav kärlek och jag tror att dom kommer känna det.