Livet...så enkelt och ibland så svårt.Jag tänker på det så ofta hur lite vi vet om det som väntar oss och det blir så tydligt ibland.Vi dömer så enkelt andra människor utan att veta vad dom bär med sig och vi pratar om det som om det vore sanning,fastän vi inte vet om det är det.

Vi borde ta hand om livet bättre.Våga leva det på ett sätt som är det bästa för oss.Hålla upp en fasad för andra,vem tjänar på det?

 

I Uganda är en fin fasad oerhört viktig.I Eddies fall lyfter hans stora skola honom till skyarna men lika snabbt är det till hans stora nackdel.Skolan ÄR skitstor och jättefin på alla sätt och vis men det innebär inte i sig att Eddie är skitrik.Men vad tror ni att folk tror?

Han har det väldigt mycket bättre än otroligt många andra men fortfarande har han år och åter år av slit både bakom och framför sig.

 

I Uganda har vi mött så mycket människor under åren.Sådana som bara ser vårt vita skinn och drar det synonymt med rikedom i den form som är rikedom för dem,nämligen pengar.

Det intressanta är de människorna som ser bakom vår färg.De som har förstått att pengar och lycka inte dansar in på bordet framför oss heller utan att det ligger dagligt slit bakom vårt liv också.Det är de människorna som har gett mig det som jag behövde för att vakna upp ordentligt,att få erfarenheter av andra människor,hur deras liv ser ut,att få uppleva och dela deras värld och vardag,det är rikedom på riktigt så som jag ser på det.

 

Många gånger så tror jag att vi gör livet så mycket svårare för oss själva än vad det måste vara.