Att göra de här resorna med oss ner till Uganda innebär ganska mycket egentligen som man kanske inte tänker på innan. Kanske flyger ordet semester igenom huvudet,och vila samt skönt,avkopplande och tillochmed kanske hinner nån tänka  ordet egentid.

Allt detta tänker man BARA innan man har varit på Bristol första gången.Sen vet man att man egentligen borde ha minst en veckas semester efter man kommit hem....

 

Trots att alla betalar sina egna biljetter och sitt eget uppehälle så borde således också alla vara fria att göra vad dom vill,men så blir inte fallet! När nån sagt att dom ska med då blir dom halvt livegna under Jennie och mig och typ ingen kommer undan arbete!

Allt bagage som ingår i biljetterna tillfaller såklart skolan men sitt eget handbagage får man själv styra över (vänligt av oss?).

Sen så är det ett slit från tidig morgon till sena kvällen där man lägger ihop orden vila,skönt,avkopplande samt till viss del egentid under de timmarna man sover. Ordet semeter tar vi inte ens i vår mun.

 

Man kan väl säga att alla gör allt när vi är på plats...Där det behövs ett handtag rycker man in och vi har haft den fantastiska turen att resa med människor som helt annamat vårt sätt,ingen protesterar om nåt nästan nånsin.

Säkert tycker dom mer än vad dom säger vilket är fullt förståeligt men ändå nöter alla på.

Tacksamma är vi mer än nån förstår.