Det är en ära att få se allt
Tack vare att vi har folk som vi kommit nära i Uganda så har det ju såklart också gjort att vi kan komma till platser vi annars aldrig kommit till.Det är väldigt lärorikt och nästan alltid väldigt roligt.
Detta året åkte vi med gruppen till en farbror till en av våra människor.Vart vi var vet jag inte riktigt..Jag vet bara att det var lite långt och att vägen ut dit inte var magisk.
Men vistelsen var det,och att bli bjuden på mat mitt ut på landsbygden det var fantastiskt.Vidden av det förstår man oftast inte innan efter ett tag när man fått vara med om det.
Våra resor är alltid väldigt enkla.Det är inte mycket uppstyrt utan oftast har vi hållpunkter som genomförs men däremellan får livet och gruppen liksom styra och önska litegrann. Det brukar funka bra.
Killen i västen heter Walusimbi Francis berättade han.Han var full som en alika och hade inga problem tyckte han och han älskade Hampus.Hampus älskade tillbaka såklart!
Innan vi skulle åka fixade Francis en kör åt oss...hur han nu ens fick ihop det.Men roligt var det!
Anna
Kommentarer
Trackback