När vi reste runt lite veckan efter de andra åkt hem så var vi i en liten by på landsbygden som sagt.

Där besökte vi en annan skola. Den var mindre kan man säga,och där var 50 barn totalt. Det var dock ingen skillnad på glädjen över lite såpbubblor och badbollar.Och ingen skillnad på vår glädje över att få hänga med barn i Uganda.Det är nåt alldeles särskilt att komma till ett ställe där dom är så totalt ovana vid vita.Som om vi vore annorlunda än dem,men så är vi precis likadana ändå.