Vi lever,vi mår bra och vi jobbar på med Bristol precis som vanligt det enda är att jag inte skriver om det.Jag tror jag har skrivit klart.Det verkar faktiskt så. Jag ska ge det ett litet tag till för att se om lusten kommer tillbaka men att göra saker halvdant är inte min grej.Jag är lite allt eller inget.

Men som sagt...Inget är annorlunda där nere.Barnen är lika många som vanligt,bussen lika skruttig,sovsalarna lika trånga och myndigheterna lika cyniska som alltid,så långt är allt alltså precis som det ska!

 

Här njuter vi vår,och det känns fint.Livet blir lättare att leva helt klart.