Ibland tar orken slut.Man (jag) blir förbannad och får backa ett par steg,men jag backar tyvärr efter jag exploderat.Ibland tar hans ( Eddies) brist på planering död på mig och jag vill ruska om han och banka in förmågan att planera och ligga steget före istället för att ligga 3,4 och 5 steg bakom HELA tiden.

 

Jag vet att det inte är så lätt men tänker ändå hur kan det vara så svårt...? Efter snart 11 års arbete ihop med Eddie så har man nästintill utvecklat en slags syskonrelation.Jag är ju inte alltid sådär charmigt ödmjuk heller får jag ju erkänna...Men jag andas lite,sen ska vi diskutera lekplats,ståltråd,cement,500 barn och ett litet hus,det ska vi absolut det göra,men fan inte idag.