Jag önskar....
Ofta tänker jag på vad som kommer att hända den dagen då vi inte längre finns kvar som stöttare på Bristol. Självklart så stöttar vi inte mer än att vi ska kunna försvinna från en dag till en annan, för hade vi gjort det så hade vi inte varit nån hjälp utan gjort mer illa...
Tanken är ju att Eddie alltid måste kunna klara sig själv och sin skola utan vår hjälp,vi vill bara göra det lite lättare....
Men den dagen då vi inte längre finns kvar där nere så har vi antagligen nån bra anledning till att vi inte kan det och jag hoppas då att vi kommer att känna oss nöjda med det vi har åstadkommit under den tid som varit.
Jag hoppas så evinnerligt att jag ska få se vår familjevän Kalema växa upp till en bra människa och att Sam ska få en alldeles egen familj med fru och barn, arbete och ett hem där han är lycklig, på riktigt.
Att jag kan finnas där för dem länge till, visserligen på avstånd men ändå nära och ända långt in i hjärtat....
Kalema....
Jag hoppas att lilla Gloria ska få bli vuxen, och att hennes liv inte ska sluta i förtid.
Att Kabwaama kan bli en att räkna med trots att han bara har en fot,och på grund av det faktiskt har oddsen emot sig. Att Derrick och Sharon ska ta sig igenom hela sin skolgång och få bli sedda för de underbara människorna som de är, och att Toney fortsätter att vara den lugne killen han visat oss.
Jag hoppas att vi ska kunna se tillbaka på vår tid i Uganda och tänka att det var värt allt slit, alla sömnlösa nätter, alla ord som skrevs, alla pengar som spenderades på våra resor och att jag ska kunna känna att vi har gjort skillnad, på riktigt!
För det är trots allt så att vi bor på samma jord allihopa, men våra världar är inte lika....
Våra förutsättningar skiljer sig på ett sätt som är allt annat än rättvist. Och än en gång tackar jag för turen jag haft att få ta del av en värld som har gjort mig till en bättre människa, och fast alla tror att det bara är vi som hjälper dem så är det så att dom hjälper oss precis lika mycket tillbaka, inte på samma sätt, men på ett annat och för det är jag tacksam varje dag.
Tack för din kommentar :) kollat igenom denna bloggen och måste säga att jag tycker att den är jättebraoch viktig blogg du har. Kommer lägga till den i min "bloggar jag läser lista" ;) Ha det fint och lycka till med allt!
<3 Ni gör skillnad, NU, Anna, och mer kan man inte begära av någon. Ni gör skillnad nu för alla barnen som är på Bristol. Ni gör skillnad nu, för alla oss som går i vår trygga vardagslunk här hemma och känner att vi vill vara med er på ett litet hörn.
Kramar till er <3
Allt det ni gör nu,gör skillnad. förstår dina tankar , men vänd på det och tänk om ni inte hade gjort detta fantastiska arbete , all den hjälp och kärlek ni ger till Eddie och barnen på Bristol. Det är det som gör skillnad . Kram
Tack Emelie för den hjälpen! Tack också för dina ord! :)
Jag vet inte ens vad jag ska säga Pia...<3
Kram Åse... Och tack för allt :) Må väl!
Jag hoppas att alla dina önskningar slår in!
Tack för kommentaren ni lämnade i min blogg, man blir alltid lika glad när nya läsare kikar in :)
Men nu tlll eran blogg och var ni gör.
Ni gör att fantastiskt jobb, om ingen sagt det åt er förut.
Önskar er en fin helg!
Maria...Tack, det hoppas jag med! Kram
Tack Caroline! Vi har hört det förut men vi blir precis lika glada varenda gång! :)
Önskar dig detsamma!
Hur det än blir så har de här barnen fått något med sig som ingen någonsin kan ta ifrån dem. Det är viktigt och värdefullt :)
Kramar
Det är precis det man hoppas på Kicki...Tack! Kram!:)
Ni gör ett otroligt fint jobb, en hjälp som jag är säker på ska hålla i sig länge länge. Kramar.
Tack, det hoppas vi med på! Kram!
Beundransvärt jobb ni gör! :) /Caroline
Tack Caroline! :)
